Varje lägenhetshus har ett. Det är ibland proppfullt med saker: ölbackar, skor, pulkor, väskor och barnvagnar. Ibland luktar det illa av gamla bananskal, blöjor och kött som långsamt ruttnar längst ner i en soppåse. Ofta är det ett högljutt ställe, med tv-ljud, hög musik, barn som stojar och busar – och en irriterad äldre människa som hojtar från ett okänt våningsplan.

Trapphuset. Detta nödvändiga ställe som få kanske tänker på eller uppskattar, men som trots det finns i alla hyreshus i hela landet. Några använder det som ett extra förvaringsutrymme, ett smidigt sätt att få plats med sådant man inte orkar släpa mellan vind och källare. Några bidrar till dålig lukt och tar för vana att ställa ut fulla soppåsar där i väntan på att man ska gå ner och kan slänga den på vägen. Några väsnas, skriker, leker och gormar i trapphuset.

Barnens plats

För husets barn är trapphuset ofta ett spännande ställe. Det är liksom hemma i tryggheten, men ändå mer spännande än rummen som finns i den egna lägenheten. I trapphuset kan de vara för sig själva på ett säkert sätt, bara ett par trappsteg bort från mamma och pappa. Bara ett par trappsteg bort från sina saker, sin säng och ett dukat bord med varm kvällsmat.

Om ungarna inte sitter utanför sin ytterdörr och protesterar mot sina föräldrars auktoritet så är de kanske i trapphusets hiss. Här kan de spendera många timmar med att trycka på de olika knapparna, åka upp och ner, busa med grannarna som också åker med och kanske till och med ta med sig fika och dricka saft ur en termos och äta en bulle i hissen? Busigt värre!

Grannarna

En annan viktig aspekt av trapphuset är grannarna. De fruktansvärda och de underbara.

Har man den första sorten, de irriterade, snörpiga grannarna som aldrig stannar, som bara mumlar ett snabbt, nästan ohörbart hej när man möts i trapphuset och som aldrig öppnar dörren när man i panik ringer på och har låst sig ute, i stort behov av att låna en telefon, då är trapphuset ingen välsignelse.

Men kanske har man den andra sorten: fina grannar som är hjälpsamma och positiva och gärna lånar ut en liter mjölk när man lovat barnen att göra pannkakor. Dessa grannar stannar när man möts i trapphuset, byter ett ord om väder och vind och insisterar på att vattna ens blommor när man ska på semester. Då uppskattar man sitt trapphus.